Okej nu är det såhär va att jag ska skriva ett litet inlägg om min bästa vän, för hon vill verkligen att jag ska det. Så okej here we go:

Min bästa vän heter Lovisa. Jag har känt henne jättelänge men vi började typ prata med varandra när vi gick i femman. Fast jag var lite rädd för henne för hon kändes cool. När vi skulle börja sexan kom vi i samma klass. Sen dess har vi suttit ihopklistrade. Vi kan högst vara ifrån varandra två dagar ungefär.

 

Hon får mig alltid på bra humör (och ibland dåligt men det kan vi ta en annan dag) och hur jobbig jag än är (nästan) så står hon ut med mig. Och jag kan ibland stå och skälla ut henne för allt hon någonsin gjort, men hon förlåter mig. Och det är det som är så bra. Och det är bara jag skickar till henne på fejjan om jag behöver sällskap så kommer hon på direkten. Och hon är jättebra att se på skräckfilm med. Vi båda är lika rädda och håller för ögonen lika mycket.

 

Ingen av oss tycker om blodpudding och vi båda älskar äppelkaka. Jag har lärt henne dricka både kaffe och te.

Hon har ganska knasig humor, det tycker jag är bra. Jag är den dumma blondinen och hon den modiga brunetten. Hon ar även den efekten att jag inte kan va sur på henne för länge. För hon är så underbar. Underbar bestis med långt hår. Hon är även väldigt snygg kan jag ju tillägga.

HOPPAS DU BLEV GLAD NU GUMMSIGUMMSI.